Studien handlar om hur en rektor och tvÄ lÀrare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet Àr att se hur arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien anvÀnds kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets rÄd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan anvÀnds.

Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att frÀmja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna Àr inom Àmnet. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. TvÄ av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna Àr alla kvinnor med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebÀr och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget nÀr planen ska skrivas och personalen tar med jÀmna mellanrum del av dess innehÄll varje termin.Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och förÀldrar men det skiljer i tillvÀgagÄngssÀtt.

BÄde rapporter frÄn skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det Àr vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete dÀr skolpersonalen ska agera vid varje incident dÀr nÄgon elev blir illa behandlad. I denna uppsats Àr syftet att analysera och jÀmföra gymnasielÀrares sÀtt att arbeta med likabehandling. För att uppnÄ syftet stÀlls fyra forskningsfrÄgor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lÀrares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med Ätta intervjuade gymnasielÀrare samt en enkÀtundersökning i elevrÄdsstyrelsen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa ser pĂ„ likabehandling och hur det arbetas med detta pĂ„ skolorna. Fem lĂ€rare observerades under totalt 20 tillfĂ€llen och intervjuades dĂ€refter. Resultatet frĂ„n undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner dĂ€r lĂ€rarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrĂ€ttavisningar. Även för flickorna var tillrĂ€ttavisningar den dominerade formen av interaktioner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och lÀrare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar angÄende detta. Sedan Är 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever. Denna lag vÀrnar om elevernas rÀttigheter att behandlas likvÀrdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet pÄ respektive skola.Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med elever och lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

AbstractDetta Àr en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur sprÄk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur sprÄket konstruerar samhÀlleliga uppfattningar, hur det pÄverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien Àr en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet bestÄr av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrÄn Göteborgs 21 stadsdelar.

Syftet med denna studie Àr att genom en enkÀtundersökning utreda huruvida studenterna pÄ Göteborgs universitets socionomprogram, termin 4, nÄgon gÄng under sin studietid upplevt krÀnkning eller sÀrbehandling utifrÄn kön, sexuell lÀggning eller könsöverskridande identitet. Syftet innefattar Àven en granskning av universitetets arbete för likabehandling enligt Diskrimineringslagen. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar:? Hur implementeras Diskrimineringslagen i högskolan pÄ Göteborgs universitet och institutionen för Socialt arbete?? Hur uppfattar studenterna pÄ socionomprogrammet, termin 4, Göteborgs Universitet sina studier ur ett likabehandlingsperspektiv?? Har studenterna pÄ socionomprogrammet upplevt sÀrbehandling eller krÀnkningar utifrÄn kön, sexuell lÀggning eller könsöverskridande identitet?? Hur arbetar institutionen för socialt arbete och Göteborgs universitet för likabehandling?Undersökningen har genomförts genom en enkÀtundersökning med 96 svaranden, majoriteten kvinnor. Studien Àr avgrÀnsad till diskrimineringsgrunderna kön, sexuell lÀggning och könsöverskridande identitet.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i likabehandlingsplaner upprÀttade i en vÀstsvensk kommun lÀsÄret 2012/2013. IförhÄllande till detta formulerades följande frÄgestÀllningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom sprÄkets anvÀndning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgÄngspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska upptrÀttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rÀttvisa, diskriminering och vÀrdering. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àrsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

I min uppsats undersöker jag hur svensklÀrare pÄ gymnasiet menar att de arbetar med jÀmstÀlldhet och förebyggande arbete mot mÀns vÄld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjÀlp av begrepp gÀllande skolans dubbla uppdrag, flerstÀmmighet och Àmneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever frÀmst möterfrÄgor som rör normer kring kön och mÀns vÄld mot kvinnor via olika texttyper, sÄ som skönlitteratur och film i svenskÀmnet. Jag undersöker hur lÀrarnas undervisningspraktik stÄr i relation till vilken Àmnessyn de har pÄ svenskÀmnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jÀmstÀlldhet och mÀns vÄld mot kvinnor.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare Är. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrÄn de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi Àven stÀllt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets AllmÀnna rÄd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: FrÄgan till de nationella styrdokumenten Àr följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets AllmÀnna rÄd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? FrÄgor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhÄller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets AllmÀnna rÄd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ textanalys.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i frÄga om att arbeta med vÀrderingar och motverka diskriminering i samhÀllet. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola dÀr alla behandlas med respekt och pÄ lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta pÄ faktorer som genus och etnicitet Àn sexualitet, vilket Àr en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet Àr att undersöka hur lÀrare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta pÄverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjÀlp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lÀrarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kÀrlek.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

VÄrt primÀra syfte med denna uppsats Àr att undersöka normer kring likabehandling i en detaljhandelskedja, vÄrt sekundÀra syfte Àr att finna konkreta ÄtgÀrder att föra in den likabehandlingsplan vi fÄtt i uppdrag av en detaljhandelskedja att skapa. Som metod för detta har vi intervjuat en regionchef, fyra butikschefer och nio sÀljare samt gjort en lönekartlÀggning i det aktuella företaget.Vi har i tidigare forskning och teori funnit att grunden till allt likabehandlingsarbete Àr förankring i lagtext och kunskap samt att alla i en organisation behöver ta ett ansvar för ett gott arbetsklimat. DÀrför Àr det viktigt att uppmÀrksamma de normer som finns i organisationen och motverka negativa uppfattningar om likabehandling. Det gÀller att strÀva mot en multikulturell organisation samt att integrera mÄngfald i det vardagliga arbetet. Detta pÄverkar inte minst ett företags rekryteringsprocess som mÄste vara fri frÄn uteslutande och diskriminerande förfaranden för att pÄ sÄ vis sÀkerstÀlla företagets framtida kompetensbehov, Àven dÄ demografin i Sverige förÀndras.Resultatet av intervjuerna visade pÄ en positiv uppfattning av företagets likabehandlingsarbete och av arbetsmiljön generellt.

Tanken med arbetet vÀcktes dÄ vi som förÀldrar och studenter inte sett nÄgot samband mellan likabehandlingsplanen och det praktiska vÀrdegrundsarbetet i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att beskriva, analysera och vidga förstÄelsen för hur utvalda förskolor integrerar planen för likabehandling och mot krÀnkande behandling till det praktiska arbetet med vÀrdegrunden. Det som i förskolan benÀmns som likabehandlingsplan bestÄr av tvÄ olika planer. Den ena heter likabehandlingsplan och regleras av Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Den andra heter plan mot krÀnkande behandling och regleras av Skollagen (SFS 2010:800).